In Inlägg

729x90

Sitter på tåget och skriver. På väg mot nya äventyr igen. Såhär smånervös och med blandade känslor eftersom det är ett nytt par som vi inte träffat tidigare som vi ska träffa idag. När det är ett nytt par försöker jag att förhålla mig öppen och redo för vad som. Det händer ju titt som tätt att man träffar ett par och blir besviken, förväntningarna har varit höga och så blir det kanske inte alltid som man hade hoppats.

Mina förhoppningar inför kvällens möte:

  • Att ha kul
  • Att de är trevliga, glada och sociala människor som vi kan umgås med på ett avslappnat vis.
  • Att vi har en minnesvärd kväll. Ni vet en sån där kväll som man absolut inte vill glömma för att det ger en glada fjärilar i magen.

Mina förväntningar: (något helt annat än mina förhoppningar!!!)

  • Jag förväntar mig ingenting
  • Jag förväntar mig ärlighet och inga spel
  • Jag förväntar mig att alla parter är ärliga ifall någonting inte känns rätt.

Om jag vågar önska mig någonting

  • Så skulle det vara att detta paret är ett par som vi klickar med. Att de tänder på samma saker som vi. Att vi har vilt sex och kommer hem fyllda av endorfiner, glada roliga och erotiska minnen. Jag hade velat önska mig att det glimmar till i ögonen på alla inblandade och att vi tillsammans fler gånger kan utforska erotiska utmaningar, sexuella drömmar och känna oss bekväma med att bjuda av oss själva.

Optimisten inom mig jublar. Jag ser möjligheter och “chans till romans”. Ser möjligheter och pirret som vi tillsammans skapar. Att jag och min man hittar på saker tillsammans, på vårt egna lilla vis. Helt underbart.

Pessimisten inom mig är livrädd. Ser att det finns så många saker som kan gå fel. Så många saker som kan göra att vi inte klickar, inte är på samma nivå, de kanske inte alls tycker om oss, eller så kanske vi inte alls tänder på dem. Det finns så mycket som kan göra att det blir platt fall och inte alls leder till nån romans… Jag försöker att inte ha några förväntningar men det finns ju även saker som jag hoppas på. Som jag gärna vill ska hända. Jag vill ju gärna ha en positiv upplevelse… Inte platt fall eller energitjuvar.

Oftast efter träffar och våra äventyr är jag och min man ännu mer sammansvetsade än vad vi var innan. Men det har ju även hänt att saker har gått fel och vi blivit sårade eller känt en distans efteråt.

Min upplevelse är att i början av vårt liv som swingers, vilket även var i början av vår relation. Tänkte vi inte så mycket på konsekvenserna. Vi hade kul och livet var ett äventyr. Ju mer vi spenderar tid tillsammans, ju kärare vi blir, ju mer känslor vi fick för varandra desto mer kräsna blev vi i våra äventyr. Det var även i den vevan som vi blev brända, emotionellt dränerade och sårade. Nu har jag en helt annan syn på våra äventyr. Det är inte bara ett enda äventyr, det finns ju risker med. Jag blir rädd för att bli sårad på nytt. Jag antar att ett bränt barn skyr eld! Precis som vi alla kan bli. Brända…

Leken är fortfarande lustfylld och fylld av fantastiska möjligheter. Jag vill inte att de jobbiga faserna i vår swingersupplevelse ska fördunkla framtida möjligheter till njutning. Det är för mig desto viktigare att idag känna efter att det känns bra. Säga ifrån ifall något är på väg att gå över styr och vara extremt lyhörd för signaler från min man.

Så önska oss lycka till…. Imorgon vet jag mer om hur äventyret slutade.

 

Tidigare inlägg
Comments
  • Anna
    Svara

    Vad spännande!

Kommentera

 
Kontakta oss

Vi är inte här just nu, men fyll i formuläret så återkommer vi snarast

Not readable? Change text.