In Inlägg, Mina reflektioner, MinaLustar

När förhållandet börjar få ett par år på nacken och den nykära spännande fasen har lagt sig. Det är lätt att bli fartblind och försöka att hitta den där ”thrillen” i vardagen konstant. Men det är omöjligt att jaga ikapp ett sådant tåg. För ska man jämt kasta sig utanför sin comfort zone för att uppleva adrenalinkicken i sexuella äventyr. Ja, då är risken rätt stor att jag plötsligt befinner mig i situationer som jag går med på något som jag absolut inte vill.

Andra alternativet är att jag plötsligt blir medveten om att vi står och kissar på varandra. Att vi tagit det så många steg över kanten att vårt normalt är det jag från början såg som så udda och främmande.
Vi har haft det som ett stående skämt (ja jag vet inte helt PK) att om vi en dag står där och kissar på varandra så kanske vi har tagit det hela ett steg för långt.

Om sanningen ska fram

Jag gillar våra äventyr. Kärleken är unik. Även om de inte alltid innehåller udda inslag. Jag uppskattar verkligen den där lilla kryddan i vårt parförhållande när vi kan testa något nytt. Bli en till i sängen eller leka nya lekar. Om jag ska vara riktigt självkritisk så inser jag väl att sannolikheten är rätt hög att vi om ett par år faktiskt står där och kissar på varandra…

Under en period nu så har vi varit lite mer försiktiga med att vara på swingersklubb och träffa andra par. Jag upptäckte att det tog så mycket energi att leta upp det där paret som vi ville ligga med. Om ni tycker att det är svårt att få napp när man är singel, försök att fiska när man är två som ska gilla samma fisk. Det tar energi. Massor av energi, tålamod och kommunikation. Under en period i vårt liv kändes det som att det tog majoriteten av vår energi att ”chase some tail”. Många som snackar en massa, men när det väl blir dags att träffas finns det tusen undanflykter.

Som person gillar jag ärlighet.
”Vill ni ligga? ”
Jo, det funkar väl som raggningsreplik, men många upplever det som lite för på. Och visst, jag kan väl hålla med om det. Den där förtrollade atmosfären blir väl lite urvattnad om man är så på. Som tjej vill man oftast ha lite förspel, bli jagad och uppvaktad. Ja, jag gillar också det väldigt mycket.

In my own head

Fördelar med att ha varit tillsammans ett tag är att man liksom slappna av. Sluta att tänka så mycket på att dra in magen och svanka med rumpan. Hur låter egentligen mina stön? För högt? För lågt? Jag vet precis när han är på väg att komma. Att mina läten kommer naturligt och att mina issues finns i mitt eget huvud.

Vår relation är stark och bygger på tydlighet. I alla avseenden förutsätter jag att vi kan prata om saker och ting som dyker upp som hinder, funderingar eller oroar oss. Det är magiskt och underbart. Samtidigt finns det en risk att trygghet går över till tråkigt. Det är något som jag oroar mig för. Är jag tråkig nu? Kommer han att tröttna? Att sexet innhåller samma moment i samma ordningsföljd. 1a, 1b, 1c följt av 2a och slutligen ett avslut med 3c. 😉

Mitt bekymmer, mitt huvud

Som jag sa, mina egna issues finns i mitt eget huvud. Ibland kan jag exempelvis får för mig att jag inte förtjänar att få komma i en orgasm. Att jag liksom inte är värd det. Mitt i självaste sexakten hamnar jag in en inre konflikt med mig själv. Där jag å ena sidan försvarar mig och ber min andra sida som fått för sig att orgasmer är motprestationsstyrda dra åt helvete. Detta kan ju hålla på ett tag. Det är inte särskilt mindfullness!? Att vara fullständigt närvarande? Nä, förmodligen inte särskilt mycket.

Jag är en sådan som tänker mycket, en sådan som aldrig får tyst på mitt eget huvud. Det bästa sexet har jag med min partner när han begränsat mina möjligheter till eget agerande. När jag helt enkelt inte har något annat val än att bara vara. Flera av mina sinnen är blockade och jag har försatt hela min njutning i händerna på honom. Nyckeln är att få mig att slappa av, både fysiskt men även mentalt. Få tankarna att tystna. Det är som om han har fullt upp med att pilla, gnugga kyssa, smeka och jag har fullt upp med att klubba ner varje tanke som dyker upp. Orgasmerna sköljer över först när jag lyckas få tyst på huvudet.

Ja, vi är alla olika.

Såhär alla hjärtans dag till ära

Dagens inlägg började jag skriva med avsikten att förmedla det som en hyllning till all ombytlig form av attraktion och kärlek. Att kärleken är unik. Att vår kärlek är speciell. Men även hur kärlekens glödheta flamma kan övergå till olika former under olika perioder i kärlekslivet. Den nykära känslan som övergår till någon form av trygghet och genuin omtanke, som sedan prövas, stöts och blöts tills en återigen kommer till någon form av nykärlek. Alternativt så slocknar den, som tyvärr är sanningen för många kärleksrelationer i dagens samhälle.

Jag är övertygad om att vi har någonting äkta, genuint och speciellt.

Det är en relation som är starkare än någon annan relation jag någonsin mött. Den bygger på respekt och ömsesidig omtanke. Vi har båda våra skavanker och är långt ifrån perfekta. Vi är båda lite lätt dumma i huvudet och skulle inte alls betrakta oss som så normala. Det är det kärlek är. Acceptans för varandras olikheter. Det kanske till och med är så att just det som gör mig olik andra, och det som gör honom unik är det som håller ihop oss.

Varför skulle vi i så fall överhuvudtaget överväga att försöka vara som alla andra? Unikheten är vår essens. Det är kärnan för vår kärlek.

Mer unikhet och speciella karraktärer till världen. Länge leve onormalheten.

Fan vad jag älskar dig <3
Kärleken är unik

/ Mina Lustar

 

 

Recommended Posts
Comments
  • Lars
    Svara

    Otroligt bra skrivet!

Kommentera

 
Kontakta oss

Vi är inte här just nu, men fyll i formuläret så återkommer vi snarast

Not readable? Change text.