under Mina reflektioner, MinaLustar, Nyheter

Vad är näring för själen?

Att komma hem till familjen och maten är klar?! Att ta en långpromenad på stranden när vinden viner och du har precis de rätta kläderna?! Att krypa upp i soffan och kura in dig i famnen på din älskling, känna hans doft och känna hur lugnet lägger sig?!

Var och en hittar sina lugna stunder. När kropp och själ får en stunds återhämtning. Vi gör det alla på olika sätt. Mitt sätt mitt på dagen innefattar oftast att göra av med energi, och mitt sätt på kvällen brukar vara mer chill. Men det varierar…

Jag satt hos frisören här om dagen och funderade på det här med erotik. Jag har nämligen haft en period då jag inte känt mig särskilt erotisk. Jag tror mig ha gått upp ett par kilo i vikt. Självförtroendet är väl inte helt på topp. Jag känner mig lite smått övergiven av mina bästa vänner. Jag har massor av funderingar i livet, hur jag vill ha det och hur jag ska komma dit. Ibland när jag har en låg stund, känner jag verkligen att jag ifrågasätter mig själv som hårdast. Jag är inte helt snäll mot mig själv. Det finns ingen i världen som dömer mig själv så hårt som jag själv dömer just mig. Det är svårt att känna sig sexig då. Även om jag ser min man och tycker att han är den hetaste, bästa och mest sexiga mannen på planeten, känner jag inte att jag själv förtjänar njutning.

Det är märkligt hur hjärnspöken kan ställa till det. Min logiska hjärna vet mycket väl om att jag gör så gott jag kan, jag är en snäll person, bra mamma, kärleksfull fru och duger gott och väl. Men mitt hjärnspöke gaddar ihop sig med min för tillfälligt låga självkänsla. Jag tvivlar på min egen förtjänst till lycka, njutning, erotik och glädje. Tvivlar på min egen kompetens.

Jag tänker att det kanske är mig det fel på. Att det är mitt sjuka sexfixerade huvud som tror att allt är möjligt. Att det är en illusion att livet kan leverera alla ingredienser av lycka. Snart kommer Jante ikapp mig och ruskar om mig.

Vi har haft en del flörtar och kärleksaffärer. Det eldar upp erotiken för stunden. Det tände till och eggar upp en. Får en att känna sig speciell för stunden.  Eftersmaken är bitter. Jag känner mig ofta sårad. Allt det där hårda arbetet, investerade delar av mig själv för att lära känna en annan människa, dejtande, trevande och utforskandet…

Efteråt känner jag mig lämnad och sårad. Det är tomt. Jag har aldrig blivit dumpad av någon kille, men faktiskt av en tjej. Det kändes inte riktigt färdigt. Det blev aldrig något ordentligt slut. Och man brukar ju säga att bränt barn skyr eld. Kanske är det därför jag inte vill engagera mig i fler kärleks relationer än den med min man. Honom vet jag att jag kan lita på. Även om jag inte är lika kul i sängen för tillfället…

Möjligtvis är det så att jag behöver den där näringen för själen som jag startade upp inlägget kring att skriva om. Jag känner mig så himla trött, oinspirerad och misslyckad. Allt är ju inte alls möjligt. Det finns så många fallgropar. Kanske är jag bara lite låg just nu. 

Det blir nog bättre snart.

Säkert ganska snart

Hoppfull

/ hon i Mina Lustar

Tidigare inlägg
Comments
  • Blodpudding och Champagne
    Svara

    Hej

    Hoppas att du känner dig lite gladare, piggare och pirrigare nu. Just slutet av april brukar vara en tuff period där många känner sig trötta (var fjärde svensk läste jag) och har fått det förklarat med allt från pollen till ljus. MEN det är tufft när det känns så där.
    Hör jättegärna av dig om du vill ha glada tillrop, ett lyssnande öra eller coachning. Vi är rätt trevliga och till och med ganska smarta ibland (åtminstone Billie). Ni vet var vi finns 🙂

    Stora kramar
    /Zaq i Blodpudding och Champagne
    P.s. Läste igenom dina inlägg idag (lugn dag på jobbet) och du skriver verkligen jättebra. Så det kan du direkt sätta in på självförtroende-kontot!

Kommentera

 
Kontakta oss

Vi är inte här just nu, men fyll i formuläret så återkommer vi snarast

Inte läsbart? Byt text. captcha txt
sommar i sverige svensk sommar sommaräventyr