Vi gick på swingersklubb, bjöd hem par, åkte på swingersklubb igen men ville inte kalla oss swingers.
Vi sög på ordet, skrattade åt det och skakade på huvudet – nej nej, swingers? Det är ju sådana där tjocka white trash i 50-årsåldern som är med i Outsiders och Fråga Olle. Inte vi. Vi var ju bara sexuellt frigjorda och tyckte om sex på fler, och att byta partners med andra par.
Ha. Ha. Ha.
Efter några månaders ytterligare förnekelse kunde vi inte längre skaka på huvudet åt swingers-begreppet. Klart vi är swingers. Per definition.
Men fördomarna vi hade, och bilden av swingers i allmänhet motsvarar inte vår verklighet tack och lov. De vi har mött och pratat med är liksom vi i 25-40-årsåldern. Många har små barn, de flesta bra jobb och är normalt funtade, snygga människor. Men man behöver leta rätt bra i höstacken för att finna dem – absolut.
En del besök på klubb har slutat med avsmak på grund av resterande besökare, men de flesta besök har varit succéer för oss båda. Med sexiga, frigjorda, roliga och kåta människor från hela spektrat.
Swingers. Ja. Hell yeah till och med. Och vi är normala, normalviktiga, framgångsrika och rätt snygga. Precis som den större delen av swingersvärlden. Men det är inte vi som tar plats i tv-soffan och berättar vitt och brett om vårt utsvävande sexliv. Istället är vi anonyma, hämtar på förskolan och köper matkassar. Vi kör ungarna till aktiviteter, åker på familjesemester och hänger på BC under nicknames, knullar med varandra varje dag och med andra lite då och då.
Ett ganska härligt och varierat liv om ni frågar mig.
