Kaos!

Att den sista tiden varit turbulent är en underdrift. En känslomässig härdsmälta är nog närmare sanningen. Inte bara för mig utan även för min älskade. Att saker och ting hade kunnat gjorts annorlunda? Det hade det. Inte den bästa starten. Varför? Att man rusar in utan att reflektera. Tyvärr är det så typiskt mig. Jag vill väl men ibland blir det fel. 
Förlåt mig. 
Jag kan inte säga rakt ut vad jag svamlar om. Detta av hänsyn till andra. 
Men lite om vad det handlar om är att vara sann mot sina känslor och hur man vill vara. 
Har den sista tiden fått känna på det som förr var en hemlig dröm/fantasi. Att faktiskt få känna sig hel, känslomässigt. Det är en konstig känsla. Vet själv inte hur jag ska hantera den. Allt är nytt. Allt är konstigt. Allt är härligt. Allt är upp och ned. 
Samtidigt som jag håller på att bli hel så kämpar min älskade med sina mixade känslor. Mest känslan att känna sig otillräcklig. Och jag förstår henne. Helt och fullt. Vad jag än skriver så hjälper inte det. För vi vill tro att vi är tillräcklig för varandra.
Kan vi vara det?
Nej, jag anser att vi inte kan vara det. Vi har alla olika krav, preferenser. Vi vill olika saker, saker som inte alla kan ställa upp på. 
Det är denna känsla som min älskade kämpar med. Jag försöker att stötta henne i detta känslomässiga kaos som råder. Förklara att hon är som hon är och i den aspekten så räcker hon. Att hon inte behöver vara något hon inte kan vara. Hon kämpar med sina känslor inför detta nya som hänt.
Jag förtjänar inte henne. Förtjänar inte den kraft hon lägger ner med sina känslor. 
Jag älskar henne! Älskar henne så det gör ont. 
Vad händer i framtiden? 
Det vet ingen. Jag hoppas att denna känslomässiga resa som nu är, kommer att sätta sig. Att detta är början på ett nytt kapitel av våra liv. Att vi hittar våra roller. Att detta kommer att vara början på något helt nytt fantastiskt. Något som kommer att stärka vår kärlek till varandra. 

Älskade!
Tack för att du försöker, fast jag inte förtjänar det. Min kärlek till dig är så stor. Tvivla aldrig på det. Den blir större och större. Förlåt för det känslomässiga kaos jag orsakat. 
Älskar dig!

/Mr P