I kväll har jag och min kvinna upplevt något som förmodligen ganska få människor upplevt. Åtminstone i modern tid. Så inledde jag mitt blogginlägg som jag tänkte posta samma kväll. Men ett BDSM-läger och massa annat kom emellan. Denna händelse inträffade tisdagen den 7 juli 2015 och den kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat. Det är också skönt att så här på hösten blicka tillbaka på sommaren och faktum var att i dag var det en så fin höstdag att det säkert var lika varmt som den sommardagen.
Här följer en berättelse om ett heligt bröllop – Hieros gamos.
Tillsammans med ett par vänner, där tjejen är utbildad sjuksköterska, begav vi oss ut i skogen i sommarkvällen. Genom tallskog promenerade vi till en väl vald plats: Ett vikingatida gravfält beläget med utsikt över Mälaren. Kan man tänka sig en bättre plats för en helig ceremoni?
Min kvinna har redan skänkt sin kropp till mig i ord. Hon har sagt att jag får göra vad jag vill med den. Vid ett tillfälle yttrade jag något om att hon borde skriva på ett kontrakt i blod och befästa detta ordentligt. En tanke tog form och vi skrev ett mycket enkelt kontrakt. Det enda som står i dokumentet är följande mening:
“Härmed ger jag, X, min kropp till Y att göra vad han vill med.”
Vi gjorde ett tafatt första försök att signera kontraktet men trots att jag stack nålar både här och där i min kvinna kom det inte ut en enda droppe blod. Fel utrustning och brist på utbildning.
Men nu var förutsättningarna bättre.
Till min glädje såg jag att blåbären mognat och jag plockade en handfull längs stigen. Inte bara för att stoppa i munnen.
Jag hade utsett mannen i paret till officiant och skickat ett kort manus till honom.
“Ta av er kläderna”, uppmanade han när vi kommit fram till gravrösena. Vartenda plagg åkte av i den svala sommarkvällen. Jag kände brisen mot huden och de skrovliga stenarna under fötterna. Stenar som vikingar lagt över sina kära.
“Är det sant att du X av egen fri vilja vill ge din kropp till Y för honom att göra vad han vill med?” Frågan var ställd till min kvinna.
”Ja.”
“Som ett tecken på detta ska du nu rita denna urgamla symbol för ett heligt förbund på hans kropp.”
Med kol ritade hon en hällristning över ett heligt bröllop på min bara kropp. En mystisk symbol som tros visa en man och en kvinna som har sex vid sidan av en präst.
“Lovar du, Y, att ta hand om den kropp du fått på bästa sätt och ge den det den behöver och vill ha?”
“Ja.”
“Som ett tecken på detta ska du sätta ditt märke på X.”
Jag tog upp den näve blåbär jag plockat och pressade sönder dem i min hand. Den röda saften rann längs fingrarna och med den skrev jag “Tillhör” över hennes bröst och mitt namn på hennes mage. Hon rös medan mitt finger gled längs hennes släta hy.
“För att ytterligare besegla detta förbund ska du X skriva under ett kontrakt med ditt eget blod.”
I det ögonblicket tog offivantens fru och tillika sjuksköta fram sin utrustning och tappade raskt ut ett rör blod ur min kvinna. Vilken skillnad när någon vet vad hon gör.
Jag kommer aldrig glömma det skrapande ljudet, från reservoarpennan mot det sträva pappret när min kvinna med snirkliga bokstäver och vacker handstil skrev sitt namn i sitt eget blod på sista raden i kontraktet.
Det fanns en till punkt i programmet som jag inte informerat någon om för att jag var osäker på hur det skulle kännas. Men när vi stod där nakna kvällssolen kände jag att den punkten skulle med. Och ska sanningen fram hade det inte blivit ett fullbordat heligt brölopp utan den även om ceremonin fram tills nu varit oerhört stark i sig.
Känslan jag hade i kroppen var att det inte fanns en chans att jag skulle gå från platsen utan att ha sex med min kvinna. Det kunde komma en hel orienteringsklubb förbi. Det sket jag i.
Nu skulle hon få bevisa innebördet av sin underskrift
“Lägg dig över stenen”, sa jag till henne.
Jag hade valt stället med omsorg och det fanns en sten som var som ett litet altare. Hon lade sig över den. Även om det var den största stenen i närheten var den så liten att hon fick ligga i brygga över den. Mina händer började ta hårt i hennes kropp. Känna på brösten, smetade omkring blåbären, dra i hennes blygdläppar. Behandlingen, hennes reaktion och hela grejen i sig gjorde mig hård.
Jag särade hennes ben och trängde in utan att för en sekund notera att vi hade två personer som bevittnade vår akt.
Vi hann knappt lämna platsen förrän två joggare kom svishande förbi. Efteråt fick jag en overklighetskänsla av tanken på de människor som såg oss på parkeringen före och efter. I sina vildaste fantasier tvivlar jag på att de skulle ha kunna gissa vad vi hade gjort inne i skogen. För yttervärlden hade vi sett ut som fyra fullständigt normala blåbärsplockare. I verkligheten hade vi genomfört något som få människor varit med om. I alla fall i våra tidevarv.
Jag får rysningar av att läsa…mycket fint.
Tack! Gör mig glad att höra.