Huvudet vill men kroppen säger nej.
När lusten finns där men kroppen av olika anledningar säger ifrån. Det funkar inte just nu, det vill sig inte… Åh vad det är frustrerande.
Hela veckan har varit långa och kantad av hinder. Både fysiska… läs mitt tidigare blogginlägg “det blir inte alltid som man hade tänkt sig”. (BTW det va inget farligt. En liten cysta på äggstocken bara). Jag har även haft oturen att ha feber en av kvällarna. En av mina bästa vänner valde att sticka kniven i ryggen på mig genom att gå bakom ryggen på mig och strula till det i relationen till min sons pappa. Och nu som grädden på moset åker jag på mens…Vanligtvis har jag aldrig mens!
Ändå i alla dessa hälsobekymmer, svidande hjärtesviter, hormoner och feberhallucinationer är det enda jag kan tänka på min sambos varma famn. Hans väldoftande skägg. Smaken av hans läppar och hans iaktagande ögon när vi ömt omsluter varandras kroppar. Jag får mersmak och blir rastlös… Jag vill inte vänta på närhet och intimitet en sekund längre än jag behöver. Jag vill ha kärlek, närhet och vilt sex som får väggarna att skaka.
Dock finns det ett litet bekymmer. Jag är fortfarande inte 100 % frisk och dessutom ställer mensen till det. Det blir liksom inte riktigt lika bra då… eftersom jag knappt vågar ha penetrerande sex just nu med risk för att få sådär ont igen. Hur gör man då liksom?
Vilket jäkla dilemma och lidande. Livet är minsann lite smått orättvist ibland. Jag tycker mig inte förtjäna denna behandling. Så snälla rara lilla livet, hoppas du har sett mitt lidande och belönar mig med bra sex inom den närmsta framtiden.
Tack på förhand
/ Mina Lustar
